Archive | January, 2013

Levla i läsning

30 Jan

Att utveckla sin läsförmåga är viktigt. Eleven behöver “levla” i läsning som jag brukar säga och eleverna förstår direkt vad jag menar. “Levla” är ett uttryck lånat från TV-spelsvärlden och när man “levlar” i TV-spel innebär att man når en ny nivå där man antingen får åtkomst till nya banor eller att ens spelfigur blir starkare och bättre på attacker eller lär sig nya skills. För att “levla upp” behöver man ofta samla på sig den mängd med erfarenhetspoäng som levlingen kräver och besegra många fiender/monster. Precis som i läsning. Låt oss jämföra de båda.

  • Man behöver vara motiverad och tro på att det är möjligt.
  • Man behöver ha omvärldskunskap eller kunskap om olika typer av spelvärldar för att kunna dra slutsatser av det man upplever i läsningen /spelet.
  • Man behöver lässtrategier och spelstrategier för att vara effektiv.
  • Man behöver känna till hur meningar brukar se ut och hur banor brukar vara upplagda så man förstår när det går fel.
  • Man behöver vara riktigt säker på alla bokstäver och ljud respektive knappar och spakar.
  • Man behöver kunna förstå och tolka orden.
  • Man behöver ett bra arbetsminne så man minns text och banor.
  • Man behöver många timmars erfarenhet.

Alla behöver levla i läsning och det finns nästan oändligt med nivåer. Vad vi behöver för att levla skiljer sig däremot. Vissa behöver mer “erfarenhetspoäng” medan andra behöver få en automatiserad avkodning/kontrollhantering. Några behöver lära sig ord och andra behöver öva upp sitt minne. Eleverna är ofta ganska medvetna om var de har sina styrkor och svageter och när ni ringat in dem är det bara att sätta igång. För de flesta passar det bra att i en intensiv “levlingsperiod” börja med ren avkodningsträning (läsa ordlistor på tid)  för att sedan gå vidare på strategier för att förstå nya ord och strategier för att läsa, förstå och tolka olika typer av texter.

Advertisements

De skriver då inte kortare i alla fall …

23 Jan

I min roll som kommunal språk- läs och skrivutvecklare i Piteå ville jag se hur arbetet med Att skriva sig till läsning påverkade elevens skrivförmåga och om arbetet med digitala skrivverktyg låg eleverna i fatat när de skrev Nationella prov med blyertspenna. Jag samlade in samtliga, nästan 400, prov. Av dessa sorterade jag ut 140 prov där  klasserna inte arbetat med Att skriva sig till läsning och 140 prov där klassen har arbetet med Att skriva sig till läsning i 3 år eller mer. Jag räknade antal ord i alla prov och kom då fram till att:

– Klasserna som skrivit sig till läsning hade ett medianvärde på 143 ord per uppsats och ett medelvärde på 164 ord per uppsats

– Klasserna som inte skrivit sig till läsning hade ett medianvärde på 116 ord per uppsats och ett medelvärde på 155 ord per uppsats.

Klasserna som skrivit sig till läsning skriver alltså längre uppsatser även då verktyget är penna. Gruppen som skriver 150 ord eller längre är betydligt större i ASL gruppen än i de som inte haft ASL och gruppen som skriver max 100 ord är mindre. Detta innebär att de lyckas bra trots att verktyget är ett annat än de vanligtvis använder.  Vad gäller läsligheten så ser jag inga skillnader mellan grupperna trots att de ena gruppen lärt sig forma bokstäverna något senare.

Min lilla undersökning gör att jag blir intresserad av att ta reda på mer. Hur skiljer sig texterna kvalitetsmässigt? Vilken utbildning och erfarenhet har lärarna i de respektive klasserna? Hur presenterades uppgiften för eleverna? Fick vissa grupper obegränsat med papper medan andra fick ett var? Skulle det bli samma resultat om jag gjorde om undersökningen ett annan år? Är det någon skillnad i hur utvecklad stavningen är? Vilken bild skulle framträda om vi jämförde resultatet på läsförståelsen med antal ord per uppsats? Hur hade resultatet blivit om alla istället gjort provet med datorn som skrivverktyg? osv. osv.

asl

Minecraftpyssel – klippdockor i 3D

21 Jan

Under ett besök i en skolklass fick jag lära mig att de mest inbitna Minecraftspelarna gärna klipper och klistrar och pysslar bara motivet är det rätta. Eleverna visade mig med stor iver hur de på

http://minecraftpapercraft.com/   väljer gubbe, skriver ut och börjar tillverka klippdockor i 3D.  Hur de utan att tänka på det övar sin finmotorik, öga-hand koordination och sin spatiala förmåga.

1338279037806Jag börjar genast tänka på hur vi skulle kunna använda det i skolan. Skulle vi kunna skapa egna gubbar? Vad behöver man kunna då? Skulle det vara ett bra sätt att lära sig skala på? Hur stora kan man göra? Vad lär det oss om konstruktion, hållfasthet och mönsterkonstruktion?

Vi skulle kunna skriva instruerande texter som beskriver hur man skall göra och vad man ska tänka på och argumenterande  texter som slår ett slag för just en viss typ av gubbe. Vi skulle kunna skapa berättelser och äventyr.

1348379292590

1355633073783