Klass 2b på Vilanskolan i Ängelholm delar med sig av hur det kan se ut när de jobbar med teckningstips. Se filmen på deras blogg : http://villmer.blogspot.se/2012/11/2d-tecknar-i-ritboken.html
Nätverksträff för Att skriva sig till läsning
24 FebDen 15 maj blir det nätverksträff i Stockholm för lärare och processledare som arbetar med att Skriva sig till läsning. Jag arrangerar den i samarbete med Annika Angelii Genlott från Sollentuna. Ser verkligen fram emot den. Läs mer och se programmet växa fram på https://sites.google.com/site/naetverkstraeff/
När datorn automatiskt gör VERSAL efter punkt
15 FebNär eleven skriver med dator är det klokt att välja bort automatisk korrigering av inledande versal, alltså att datorn automatiskt gör stor bokstav efter punkt. Om du skriver i Word 2010 gör du såhär :
1.Klicka på fliken Arkiv.
2.Klicka på Alternativ under Hjälp.
3.Klicka på Språkkontroll.
4.Klicka på Alternativ för autokorrigering under Alternativ för autokorrigering.
5.Klicka på fliken Autoformatera vid inskrivning.
6.Markera eller avmarkera kryssrutorna för de alternativ som du vill aktivera eller inaktivera.
As easy as that 🙂
Nationella prov i åk 3 – skriv på dator där du kan och får!
6 FebMin åsikt är att ALLA nationella prov i ALLA årskurser (och tentor med för den delen) borde vara möjliga att skriva med dator. En början är att följa Arne Tragetons uppmaning :
“För att få underlag för framtida forskning måste ASL-klasser välja datorskrivning vid nationella skrivprov under våren 2013
Den 27 oktober 2008 överlämnade jag, Arne Trageton, ett öppet brev till skolminister Jan Björklund i samband med att jag på Skolforum föreläste om “Att skriva sig till läsning-på dator!”
Brevet gällde de nya nationella proven i svenska i 3:e klass, där eleven testas i att tala, lyssna, läsa och skriva. I skrivning består provet av att eleven skall producera både en berättande och en och beskrivande text. I produktionen av den beskrivande texten är det valfritt att skriva på dator eller för hand. Om alla ASL skolor/kommuner våren 2013 väljer att skriva på datorn kan man rätt enkelt, tekniskt sett, ge underlag för ett nationellt forskningsprojekt som jämför datorklasser och handskrivklasser på nationell nivå. Samtidigt skulle man kunna undersöka nivån och kvalitén i datorskrivna texter kontra handskrivna texter för samma elevgrupper. Hundratals ASL-lärare har under de senaste åren visat att barn skriver bättre och längre texter med datorn. Andersson, E (2009) och Lövgren, E (2012) har jämfört datorklasser och handskrivklasser på nationala prov, men Sverige har ingen nationellt täckande forskning som dokumenterer sådana skillnader.
Jag fick vänliga svar från sekretariatet, men ännu har inte ett sådant centralt forskningsprojekt påbörjas!!
I den norska läroplanen från 2006, är de grundläggande kompetenserna: att uttrycka sig muntligt och skriftligt placerade före kompetensen läsning! Den nya digitala kompetensen (producera, skriva och publicera multimodala digitala texter) förstärker och effektiviserar skrivningen. LGR 11 följer EU:s 8 grundläggande kompetenser med liknande krav. Datorskrivande har nu blivit obligatorisk F-3. Skrivprov är minst lika viktigt som läsprov. I gymnasieskolan och högre studier, är det som bekant skrivnivån som testas i stora prov, inlämningar och examensarbeten.
Vid kontakt med Uppsala universitet skriver Barbara Hagberg-Persson, provansvarig för ämnesprovet i svenska / svenska som andraspråk årskurs 3 bland annat:
”Tack för mail och för dina intressanta tankar kring forskning av elevers datorskrivande i det nationella provet för årskurs 3. Här behöver vi verkligen få mer kunskap! Som du redan vet, efter samtal med Maj Götefelt på Skolverket, så har eleverna rätt att välja mellan att skriva den beskrivande/förklarande text (sakprosatext) som ingår i provet för hand eller på dator”
Men provansvariga hade inga pengar till sådan forskning. Skolverkets Peter Karlberg ansåg också att datainsamlingen skulle kunna vara enkel, tekniskt sett, och ett mycket intressant forskningsprojekt. Intresserade universitet bör därför söka finansiering från Vetenskapsrådet eller andra källor.
Det viktiga är att alla ASL klasser/kommuner verkligen ser till att eleverna i 3: klass använder dator i proven där detta är valfritt. Då har vi automatiskt säkrat ett material för framtida forskning tillgängligt redan från i höst.
Att datorskrivning ger betydligt bättre resultat på skrivprov i 3:klass, framgår av Trageton (2005) och flera andra norska studier. Datorskriving är en av de få områden innan IKT i skolan som ger entydig positiva resultat, ex. 38 amerikanska studier.
Referenser:
Hattie, J. (2009) Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Routlegde. London N. Y
Trageton, A. (2005) Creative writing on computers: 6- to 10-year olds Writing to Read. In Pandis, M. et al: Reading, Writing, Thinking. Proceedings of the 13th European Conference on Reading pp 170 – 177. International Reading Association. Newark. DE. USA “
Levla i läsning
30 JanAtt utveckla sin läsförmåga är viktigt. Eleven behöver “levla” i läsning som jag brukar säga och eleverna förstår direkt vad jag menar. “Levla” är ett uttryck lånat från TV-spelsvärlden och när man “levlar” i TV-spel innebär att man når en ny nivå där man antingen får åtkomst till nya banor eller att ens spelfigur blir starkare och bättre på attacker eller lär sig nya skills. För att “levla upp” behöver man ofta samla på sig den mängd med erfarenhetspoäng som levlingen kräver och besegra många fiender/monster. Precis som i läsning. Låt oss jämföra de båda.
- Man behöver vara motiverad och tro på att det är möjligt.
- Man behöver ha omvärldskunskap eller kunskap om olika typer av spelvärldar för att kunna dra slutsatser av det man upplever i läsningen /spelet.
- Man behöver lässtrategier och spelstrategier för att vara effektiv.
- Man behöver känna till hur meningar brukar se ut och hur banor brukar vara upplagda så man förstår när det går fel.
- Man behöver vara riktigt säker på alla bokstäver och ljud respektive knappar och spakar.
- Man behöver kunna förstå och tolka orden.
- Man behöver ett bra arbetsminne så man minns text och banor.
- Man behöver många timmars erfarenhet.
Alla behöver levla i läsning och det finns nästan oändligt med nivåer. Vad vi behöver för att levla skiljer sig däremot. Vissa behöver mer “erfarenhetspoäng” medan andra behöver få en automatiserad avkodning/kontrollhantering. Några behöver lära sig ord och andra behöver öva upp sitt minne. Eleverna är ofta ganska medvetna om var de har sina styrkor och svageter och när ni ringat in dem är det bara att sätta igång. För de flesta passar det bra att i en intensiv “levlingsperiod” börja med ren avkodningsträning (läsa ordlistor på tid) för att sedan gå vidare på strategier för att förstå nya ord och strategier för att läsa, förstå och tolka olika typer av texter.
De skriver då inte kortare i alla fall …
23 JanI min roll som kommunal språk- läs och skrivutvecklare i Piteå ville jag se hur arbetet med Att skriva sig till läsning påverkade elevens skrivförmåga och om arbetet med digitala skrivverktyg låg eleverna i fatat när de skrev Nationella prov med blyertspenna. Jag samlade in samtliga, nästan 400, prov. Av dessa sorterade jag ut 140 prov där klasserna inte arbetat med Att skriva sig till läsning och 140 prov där klassen har arbetet med Att skriva sig till läsning i 3 år eller mer. Jag räknade antal ord i alla prov och kom då fram till att:
– Klasserna som skrivit sig till läsning hade ett medianvärde på 143 ord per uppsats och ett medelvärde på 164 ord per uppsats
– Klasserna som inte skrivit sig till läsning hade ett medianvärde på 116 ord per uppsats och ett medelvärde på 155 ord per uppsats.
Klasserna som skrivit sig till läsning skriver alltså längre uppsatser även då verktyget är penna. Gruppen som skriver 150 ord eller längre är betydligt större i ASL gruppen än i de som inte haft ASL och gruppen som skriver max 100 ord är mindre. Detta innebär att de lyckas bra trots att verktyget är ett annat än de vanligtvis använder. Vad gäller läsligheten så ser jag inga skillnader mellan grupperna trots att de ena gruppen lärt sig forma bokstäverna något senare.
Min lilla undersökning gör att jag blir intresserad av att ta reda på mer. Hur skiljer sig texterna kvalitetsmässigt? Vilken utbildning och erfarenhet har lärarna i de respektive klasserna? Hur presenterades uppgiften för eleverna? Fick vissa grupper obegränsat med papper medan andra fick ett var? Skulle det bli samma resultat om jag gjorde om undersökningen ett annan år? Är det någon skillnad i hur utvecklad stavningen är? Vilken bild skulle framträda om vi jämförde resultatet på läsförståelsen med antal ord per uppsats? Hur hade resultatet blivit om alla istället gjort provet med datorn som skrivverktyg? osv. osv.
Minecraftpyssel – klippdockor i 3D
21 JanUnder ett besök i en skolklass fick jag lära mig att de mest inbitna Minecraftspelarna gärna klipper och klistrar och pysslar bara motivet är det rätta. Eleverna visade mig med stor iver hur de på
http://minecraftpapercraft.com/ väljer gubbe, skriver ut och börjar tillverka klippdockor i 3D. Hur de utan att tänka på det övar sin finmotorik, öga-hand koordination och sin spatiala förmåga.
Jag börjar genast tänka på hur vi skulle kunna använda det i skolan. Skulle vi kunna skapa egna gubbar? Vad behöver man kunna då? Skulle det vara ett bra sätt att lära sig skala på? Hur stora kan man göra? Vad lär det oss om konstruktion, hållfasthet och mönsterkonstruktion?
Vi skulle kunna skriva instruerande texter som beskriver hur man skall göra och vad man ska tänka på och argumenterande texter som slår ett slag för just en viss typ av gubbe. Vi skulle kunna skapa berättelser och äventyr.
Det är inte grejen som är grejen
24 NovDet hjälper inte att fylla skolan med vare sig datorer, surfplattor, böcker eller pennor. Det är inte grejen som är grejen.
Angelägna uppgifter i meningsfulla sammanhang och stöttning av en god pedagog måste också till för att vi skall få en skola i världsklass.
Bra länkar
23 NovMina favoritlänkar när det gäller att vässa kunskaper om läsprocessen och läsundervisning
•LUS http://www.bibo.se/
•Föreläsningar:
Erica Lövgren 